2 – 24 mars 2024

Vernissage lördag 2 mars 2024
12:00-16:00
Artist talk 14:00

(for English see below)

Begreppen arketyp, impulser och universellt relaterbara vardagsupplevelser utgör de känsliga parametrar inom vilka jag navigerar. Det är en fin linje—en kromatisk resa på gränsen till att glida in i det utsmetade riket där livet i färgerna börjar blekna men ändå behåller sin essens.

Jag siktar på att skapa ett snår där både briljans och dunkel samexisterar—ett konstnärskap som påminner om släktet som delas av Edward Munch och Francis Bacon. Tidigare kunde min duk ha porträtterat en gata tidigt på morgonen, skarpa och sparsamt möblerade rum där människor strömmar ut, utför akrobatiska bedrifter, kanske som en utlösningsventil för sina känslor. Men för närvarande verkar de instängda inom ett klaustrofobiskt plan, vilket möjligen återspeglar den samtida tidsandan där konstnärens självcensur lurar runt hörnet.

Handlingen att vara konstnär i dagens samhälle är ett trots mot krafter som försöker begränsa och minska mänsklig frihet, beröva dem deras frihet. Att framhärda som konstnär på väg framåt är att motsätta sig ett liv instängt inom gränser, förespråkande för demokrati och mänsklighetens förmåga att överskrida gränser över alla dimensioner och områden.

Denna utforskning gräver in i skärningspunkten mellan konst och samhälle, undersöker uttryckets gränser och utmanar status quo. Det är en dialog med färger och former, där duken blir en scen för det mänskliga tillståndet och en kampplats för yttrandefrihet mot samhälleliga begränsningar. På min egen konstnärliga resa fördjupar jag mig för närvarande i samspelet mellan ljus och mörker, begrundar berättelserna inom mänsklig instängdhet och utforskar tekniker som framkallar både spänning och befrielse i mina kompositioner. det undermedvetna och dissektionen av idealiska proportioner i figurativ representation är spännande aspekter som korsar varandra inom konstnärliga uttryck. Med hänvisning till konsthistorikern Linda Nochlins bok The Body in Pieces: The Fragment as a Metaphor of Modernity från 1995, överskrider denna utforskning ytan av den mänskliga formen och fördjupar sig i de djupare lagren av psyket.

Det undermedvetna, en reservoar av tankar, känslor och impulser som ofta är dolda från medveten medvetenhet, spelar en central roll i konstnärligt skapande. Det är inom detta område som konstnären finner inspiration, hämtar från drömmar, minnen och sammanslagning av erfarenheter som påverkar tolkningen av den mänskliga figuren.

Nochlins diskurs om “Kroppen i bitar” ger en tankeväckande lins genom vilken man kan se gestaltningen av figuren. Den inbjuder till en undersökning av hur samhälleliga konstruktioner har splittrat den idealiserade föreställningen om kroppen, dekonstruerat den i olika komponenter och perspektiv. Denna dissektion utmanar de traditionella proportionerna, vilket gör att konstnären kan rekonstruera och omtolka figuren på okonventionella sätt och utforska dess råhet och ofullkomlighet.

////////////////

The concepts of archetypes, impulses, and universally relatable everyday experiences constitute the delicate parameters within which I navigate. It’s a fine line—a chromatic journey on the verge of slipping into that smeared realm where life within the colors begins to fade, yet retains its essence.

I aim to craft a thicket where both brilliance and obscurity coexist—an artistry reminiscent of the lineage shared by Edward Munch and Francis Bacon. Previously, my canvas might have portrayed an early morning street, stark and sparsely furnished rooms where people cascade out, executing acrobatic feats, perhaps as a release valve for their emotions. However, presently, they seem confined within a claustrophobic plane, possibly reflecting the contemporary zeitgeist where the artist’s self-censorship lurks around the corner.

The act of being an artist in today’s society is a defiance against forces attempting to constrict and diminish human latitude, robbing them of their freedom. To persist as an artist moving forward is to oppose a life confined within boundaries, advocating for democracy and humanity’s ability to transcend limits across all dimensions and fields.

This exploration delves into the intersection of art and society, probing the boundaries of expression and challenging the status quo. It’s a dialogue with colors and forms, where the canvas becomes a stage for the human condition and a battleground for freedom of expression against societal constraints. In my own artistic journey, I’m currently delving into the interplay between light and darkness, contemplating the narratives within human confinement, and exploring techniques that evoke both tension and liberation within my compositions. The subconscious and the dissection of ideal proportions in figure representation are intriguing facets that intersect within artistic expression. Referencing the art historian Linda Nochlin’s 1995 book The Body in Pieces: The Fragment as a Metaphor of Modernity, this exploration transcends the superficial portrayal of human form and delves into the deeper layers of the psyche.

The subconscious mind, a reservoir of thoughts, emotions, and impulses often hidden from conscious awareness, plays a pivotal role in artistic creation. It’s within this realm that the artist finds inspiration, drawing from dreams, memories, and the amalgamation of experiences that influence the interpretation of the human figure.

Nochlin’s discourse in The Body in Pieces provides a thought-provoking lens through which to view the portrayal of the figure. It invites an examination of how societal constructs have fragmented the idealised notion of the body, deconstructing it into various components and perspectives. This dissection challenges the traditional standards of proportion, allowing the artist to reconstruct and reinterpret the figure in unconventional ways, exploring its rawness and imperfections.


Sofie Arfwidson von Röök
(f. 1976, Lund) är en konstnär baserad i Lund sedan några år tillbaka, efter att tidigare ha varit bosatt i Berlin. Genom sitt måleri och sina teckningar skapar hon en värld där det overkliga och det känslomässiga smälter samman på ett suggestivt sätt. Hennes verk kan utforska djupet av det mänskliga psyket, med motiv som bär på symboliska lager och abstrakta former som väcker betraktarens fantasi och tankar. Genom en lek med färger, former och linjer gestaltar Arfwidson von Röök ofta komplexa känslor och idéer, och hennes konstnärliga uttryck kan tolkas på många olika sätt av betraktaren. Hon har utvecklat sin konstnärliga talang genom studier vid bland annat Düsseldorfs Konstakademie, Berlins Universität der Künste och Kungl. Konsthögskolan i Stockholm. Arfwidson von Rööks verk har ställts ut på flera gallerier och konsthallar i både Tyskland och Sverige. Utöver sin konstnärliga verksamhet brinner hon för konstpedagogik och konstvetenskap, vilket har lett till att hon även har utbildat sig till bildlärare vid Umeå Universitet och nu är verksam vid Noblaskolan i Löddeköpinge.