Venice Wall

Utställningen på Galleri Rostrum visar målningar och foto i nära samklang. Målningarna har ett reducerat bildspråk, det handlar om förnimmelser och tillstånd. Fotografierna återger långsamma förvandlingar genom vattnets och luftens inverkan. Det finns två riktningar i måleriet, dels den fria atmosfäriska, dels den mer ordnade, som i en serie måningar med geometriska figurer. Målningarna är utförda som skiktmåleri i olja på duk, uppblandad med bivax vilket ger en transparent yta. En genomskinlighet som också kan förnimmas i fotografierna som är kopierade från negativ färgfilm.

Cecilia Brandt är verksam i Göteborg och har bl a ställt ut separat på Konsthallen Bohusläns museum 2006, Göteborgs Konstförening 2001, 2005 och Galleri PS i januari 2010. Har även deltagit i flera grupputställningar, bl a i EU-parlamentet 2001, Göteborgs Konstmuseum 2005 och på Konstnärshuset i Stockholm 2007. Representerad på Göteborgs konstmuseum, Statens konstråd, landsting, kommuner och privata samlingar. I samband med utställningarna 2010 på Galleri Rostrum och Galleri PS, har en katalog producerats med texter av Gustav Beijer, konsthistoriker och Håkan Wettre, 1:e intendent Göteborgs konstmuseum.

“En målning är en bild som föreställer sig själv.

Betrakta bilden, det som sker utspelar sig innanför dess fyra sidor – vad gäller
Cecilia Brandts målningar skulle man kunna precisera: mellan de många skikten
i målningens yta. Underst en träpannå eller linneduk, därefter grundering, oljefärg
och tempera i tunna skikt, övermålningar, bortskrapningar, nya färgskikt, bivax.
Det gäller att vara lyhörd, att med blicken avläsa ytans beskaffenhet; matthet, glans, lyster, patina, penselspår. Färgpigment som förenar sig med dukens textur, färgstoff som blandas till tunna hinnor: målningen som ett membran mellan konstnären och betraktaren – bilden talar till mig. Och så den oundvikliga frågan när näthinnans upp och nedvända bild når syncentrum i hjärnan: vad betyder tecknen, pentagrammen, korsformerna, de förbiglidande strecken? Associationer till väderlekar, händelser vid vatten, nattgammal
is med lätt snö, barndomens stängda butiker med skyltfönster bemålade med mjölkig
färg i breda stråk. Eller Malevitjs sekelgamla vita kvadrater som börjat krackelera och besudlas av tiden. Tänk på skillnaden mellan engelskans paint, själva målarfärgen,
dess konsistens och ytglans och colour, pigmentets kulör. Detta leder tanken vidare
till mångfalden av vitheter: vita murar, snö, skare, gipsstoff, damast, vitt ljus, månsken, marmor, kyskhet, renhet…
Det är som om Cecilia Brandts utforskande av fotografiets möjligheter vidgat
hennes seende och givit hennes målningar ytterligare en dimension. Fotografiets
yta återger reflexer, grader av transparanser, fångar fragment i skärpa och oskärpa.
Om fotografierna är ögonblick, tillfälligheter, är målningarna tidsavlagringar, långsamma andetag som frammanar tystnad och stillhet. ”

Håkan Wettre
1:e intendent, Göteborgs konstmuseum

För mer info se här på konstnärens webbsida