(for English, please see below)

Är det inte så att det enda mer dödliga än döden i sig är ett arrogant förnekande av en symbolisering av död och tidigare generationer? I ett samhälle styrt av krav på produktivitet och ekonomiska resultat, som reducerar oss och vår förståelse till det omedelbara ögonblicket, föddes ett behov i mig att skapa ett rum tillägnat experiment och kreativ lek med döden. Som ett fönster för själen har mina senaste verk fungerat som vanitasbilder, som en sporre till känslor och självreflektion. Som person kan du vara levande i dina tankar, men du behöver en kropp, och ögonen av andra, för att livet ska bli påtagligt och existerande. På samma sätt upplevs någon annans kropp som tillhörande ett liv. När en person inte längre lever upphör möjligheterna. Med ingen mer realitet, blir personen en sak — tiden för omöjlighetens möjlighet. Du fortsätter att få respons från kroppen, ögonen som inte längre kan se kan då fortfarande upplevas som att de har förmågan att se. Jag frågar mig själv hur denna blick är förenad med de psykiska mekanismerna för identifiering och projektion, av jaget och den andre? Det är något med fotografi och film i hur verkliga ögonblick fångas — illusionen av livet — som samtidigt orsakar en omedelbar medvetenhet om att det du tittar på nu är förbi och tillhör dödens närvaro. När gränserna för kroppens yttre och inre löses upp, eller på annat sätt faller utanför hur vi förmodas vara, kan abjekta känslor uppstå. För att förstå vill jag se med mina egna ögon. Trots det hjälper det att se genom kameralinsen för att skilja av andra sinnen och kunna förmå sig till att endast se. När jag betraktar övergår ofta det abjekta till något främmande och frigör lusten att utforska istället.

Sonja Nilsson (f. 1977) är baserad i Berlin. Hon är uppmärksammad bl a för sina dioramor, där projektioner av skådespelare framstår som hologram. Sedan 2006 finns Korridoren, ett verk på 150 m², permanent installerad i Verket i Avesta. 2013 fyllde hon Färgfabriken med en videoinstallation baserat på ett erotiskt äventyr som avslutas i våld. Sedan 2019 har hennes serie arbeten, Visibility is a Trap visats i Jönköping, Norrtälje, Bryssel, Berlin, Köln, Göteborg och Alma Löv. 2020 publicerades the Source Book, en bok med personliga presentationer och ingångar till samtliga av karaktärerna som verken i Visibility is a Trap är baserade på. 2024 kommer en Koreansk publikation av boken att bli utgiven, utökad med ett 16 sidor extra kapitel! I samband med boksläppet planeras det att göras en utställning med verken i Seoul, Sydkorea. Under 2024 är det även planerat att komma ut ett tredje verk som en uppföljning till verken i denna utställning!

___________________

Isn’t it the case that the only thing more deadly than death itself is the arrogant denial of death, and the symbolization of death carried by generations passed? In a society governed by productivity and financial demands, reducing us and our understanding to the immediate moment, a need was born within me for a space dedicated to experimentation and creative play with death. Like a window to the soul, my recent works function as vanitas’ images, as a spur to emotion and self-reflection. As a person, you can be alive in your thoughts, but you need a body, and the eyes of others, for this life to become tangible and existent. In the same way, someone else’s body is experienced as belonging to a life. When a person is no longer alive, the possibilities end. With no more actuality, the person becomes a thing — the time of the possibility of impossibility. You continue to receive response from the body, the eyes that can no longer see can then still be experienced as having the ability to see. I ask myself how this gaze is conjoined to the psychical mechanisms of identification and projection, of the self and the other? There is something about photography and film in how actual moments are captured — the illusion of life — that at the same time causes an immediate awareness that what you are looking at is now past and belongs to the presence of death. When the boundaries of the body’s exterior and interior dissolve, or in any other way fall outside of how we are supposed to be seen, abject feelings may arise. To understand, I want to see with my own eyes. Even so, it helps to see through the camera lens to cut off other senses to be able to just look. As I behold, the abject often turns into something foreign and gives way to a desire to explore instead.

Sonja Nilsson (b. 1977) is based in Berlin. She is noted for her dioramas, where projections of actors appear as holograms. In 2013, she filled the entire major hall of Färgfabriken with a video installation based on an erotic adventure that ends in violence. Since 2019, her series of works, Visibility is a Trap, has been shown in Jönköping, Norrtälje, Brussels, Berlin, Cologne, Gothenburg and Alma Löv. In 2020, the Source Book was published, a book with personal presentations and introductions to all of the characters belonging to the series of work on which Visibility is a Trap is based. In 2024, a Korean edition of the book will be published, expanded with a 16-page extra chapter! In connection with the book release, an exhibition of the works is planned in Seoul, South Korea. In 2024, a third piece is going to be released, as a follow-up to the works in this exhibition!

 

Installationsvyer i urval, Galleri Rostrum:

Starfish On the Beach (2023). Video (12 min [loop]). Ed. 3 + 1 AP. Foto: Sonja Nilsson

 

Från v. till h.: Dying 1-6, (2021). C-print fotografier, ljudverk. Varierande mått; Starfish On the Beach (2023). Polaroidfotografier (84 st). Individuella fotografier: 8,8 x 10,2 cm. Foto: Sonja Nilsson

 

Starfish On the Beach (2023). Polaroidfotografier (84 st). Individuella fotografier: 8,8 x 10,2 cm. Foto: Sonja Nilsson

 

Dying 1-6, (2021). C-print fotografier, ljudverk. Foto: Sonja Nilsson

 

 

Omslagsbild: Stillbild från Sonja Nilssons videoverk Starfish On the Beach (2023)

> Intervju med Sonja Nilsson i samband med hennes utställning på Dalslands konstmuseum 2023

> Carolina Söderholm om Starfish On the Beach på konsten.nu

Projektet Starfish On the Beach är gjort med stöd från Konstnärsnämnden.