Jag har mina sätt att hantera vardagen på – rutiner, sätt att hålla igång mig själv, ofta är kreativitet och produktivitet hjälpmedel till dräglighet eller lättsamhet. Jag undrar om det är förtryck/förnekelse eller bearbetande av känslor. Ibland händer något som fuckar upp allting. Förlust och förtvivlan, sorg kan vara en lång och ojämn väg till nuet. En stark vilja att hitta sin kärna, sitt inre rum av trygghet utifrån sig själv. Det tar lång tid att se att någonting är vackert igen, lång tid att värdesätta allting på nytt. Jag ska visa textilt formulerade känslor.